Bjärasläkten kan beskrivas som en ganska typisk mellanskånsk jordbrukarsläkt. Hemorten var sedan länge i trakterna kring Vinslöv i närheten av Hässleholm. Som vanligt är i familjer med många söner räckte emellertid inte den ärvda marken till för alla utan utflyttning skedde till andra delar av Skåne där jordbruksmark förvärvades och bostadsfastigheter anskaffades eller nybyggdes. Inom Bjärasläkten finns det därför flera olika grenar.
Pehr Nilsson f.1667 i Bjära hade sex söner som var rusthållare och stamfäder till olika grenar av Bjärasläkten. Nils f.1692 Ignabergagrenen, Jöns f.1697 Vibygrenen, Anders f.1694 Vannebergagrenen, Sven f.1700 Bjäragrenen, Ola f.1703 Öslövsgrenen och Troed f.1711 Vinslövsgrenen.
Strax utanför Kristianstad bosatte sig i början av 1700-talet Jöns Pehrsson från Vibygrenen och som var gift med Ingar Pehrsdotter. Ett barnbarnsbarn hette Ola Jeppson, f. 1802 och död 1879. Han gifte sig med Elna Trulsdotter från närbelägna Rinkaby. Ola Jeppson och hans maka hade säkert föreställt sig att flera av de många barnen skulle ägna sig åt jordbruk och då särskilt åt den gård som Ola ägde nära Viby kyrka.
Här skedde emellertid ett trendbrott inom Vibygrenen. Den äldsta sonen Martin ville inte bli jordbrukare utan istället ägna sig åt lärda vetenskaper. Platsen för sådan verksamhet var Lunds Universitet. Martin gjorde en snabb karriär och tog doktorsexamen. Han var emellertid ett universalgeni och han kom under de följande åren att framför allt göra banbrytande tekniska uppfinningar. Särskilt berömd blev den räknemaskin han skapade. Även bröderna var ointresserade av jordbruk och fortsatte i Martins spår att studera och doktorera vid universitetet i Lund. De bildade familjer och dessa bosatte sig på olika platser i Skåne. En av dem - Truls - fick en lektorstjänst i Göteborg och därmed skapades den Wibergska Göteborgsdelen av Vibygrenen.
Härigenom kom en del av Vibygrenen att utvecklas till en inte ovanlig svensk medelklasssläkt. De manliga medlemmarna av släkten kom att gå i läroverk, tog studentexamen och många studerade också vidare till att bli verksamma inom yrken som advokater, läkare och officerare. Flera utvecklade betydande företagar- och entreprenörsegenskaper. Denna utveckling har fortsatt under 1900- och 2000-talet och då har också många av Wibergssläktens kvinnliga medlemmar utbildat sig vid universitet och högskolor.
En oerhört viktig insats för att utveckla släktgemenskapen inom hela Bjärasläkten togs av fabrikören Yngve Wiberg i Göteborg under de första decennierna av 1900-talet då han intensivt forskade bland kyrkoböcker, gravlängder, bouppteckningar etc för att fastställa släktskapen mellan de många medlemmarna i Bjärasläkten. Detta arbete fortsattes under 1930- och 1940-talet av hans son advokaten Åke Wiberg i Malmö. Han lät sammanställa Yngves material till den stora släktbok - Bjärasläkten- som kom ut först med en del 1944 och några år senare med ytterliggare en del.
Dessa böcker har varit och är naturligtvis fortfarande grunden för den släktforskning som bedrivits inom Bjärasläkten sedan dess. Men självklart pågår det ständiga förändringar i en stor släkt som Bjärasläkten. I början av 2000-talet började jag själv intressera mig mera för vad som hänt inom Wibergssläkten sedan släktböckerna trycktes. En del visste jag naturligtvis genom kontakter med nära kusiner och vissa sysslingar men ändå var det mycket som fattades. Jag började därför ett arbeta med att söka uppdatera de delar av släktboken som i första hand rörde mig, mina föräldrar, min familj och nära och kända släktingar. Det är då främst fråga om de personer som återfinns i bilaga V i släktbokens andra del, tryckt 1944, och deras anförvanter. Jag ringde många personer och framförde mitt ärende, nämligen att be dem göra familjevisa tabeller med namn och data, födelser, dödsfall o s v samt korta beskrivningar av den verksamhet de bedrivit eller yrken de fortfarande arbetar inom. Responsen var otroligt positiv. Det var tydligen väldigt många som kände som jag att det var mycket angeläget att delta i denna uppdatering av släktuppgifterna.
Så småningom hade jag fått ihop tillräckligt mycket uppgifter för att kunna sammanställa materialet i form av familjetabeller som anknöt till släktbokens nämnda bilaga V. Detta material sände jag ut för granskning och korrigeringar. Samtidigt med att detta arbete pågick diskuterade jag också med många släktingar om vi inte borde bilda en släktförening. Även här var responsen översvallande. Några av oss släktingar bosatta i Stockholm beslöt oss därför att söka anordna ett släktmöte. Ett sådant möte med ca 90 deltagare ordnades därför i Vinslöv en dag under sensommaren 2009 och med besök i Viby dagen därpå.
Inspiration till ett sådant släktmöte fick vi också genom det foto som tagits av ett föregående möte med släkten som ägde rum sommaren 1939 i Kristianstad. Det var också synnerligen intressant att beskåda den stora minnesstenen över Troells, f 1509, som Åke Wiberg låtit resa invid kyrkan i Vinslöv och som kan sägas vara släktens äldsta kända medlem och grundare. En liknande sten finns utanför kyrkan i Viby, som vi också besökte, till minne av Jöns Pehrsson och hans hustru Ingar Pehrsdotter. I Bjära by utanför Vinslöv besökte vi också den s k gammelgården som man har uppgett vara många av våra äldre släktingars dåtida hem. Vid mötet antogs stadgar för den nya släktföreningen Bjärasläkten.
Ett nytt släktmöte anordnades i Göteborg sensommaren 2012. Även denna gång var deltagarantalet stort - ca 75 personer. Denna gång var det framför allt ättlingar till den tidigare nämde lektorn vid Hvitfeldtska läroverket i Göteborg, nämligen Truls Wiberg, son till Ola Jeppson, som träffades. Besök gjordes i stadsdelen Haga där han och hans familj bodde under lång tid. Dagen därpå besöktes den gamla släktgården Källeberg nära Björketorp/Kinna..
Ett nytt släktmöte för Bjärasläkten planeras äga rum i Stockholm lördagen den 30 augusti 2014.
Ragne Wiberg